Det finns något vackert i det rutinmässiga. Att göra samma sak varje dag, varje vecka, varje månad, ja, alltid. Många gånger benämns rutingrejor i folkmun som tråkiga, ”Svensson-aktiga”, ointressanta etc. Det räcker att någon säger ”jag lägger mig runt kl. 21 varje dag”. Då får personen på direkten epiteten – ”tråkig person”. Varför är det så?
Barn som inte kommer till sin rätt i skolans värld eller i andra sammanhang sägs ofta sakna vardagliga rutiner. I avsaknad av daglig rutin finns det stor risk att barn ter sig på ett tråkigt sätt. Det vet inte riktigt hur de ska förhålla sig i olika sammanhang, vilket oftast leder till tillrättavisningar från vuxna personer. Barnen är liksom inte tränade in i ett mönster, vilket skapar en osäkerhet redan i unga år. Den osäkerheten följer sedan med till vuxen ålder Och just osäkerhet skapar många problem.
Osäkra människor kan uppvisas på flera sätt. Det kan vara folk som vill sätta sig på andra, spela kaxiga, skryter mycket, ljuger konstant, beter sig våldsamt etc. Det finns som sagt många olika sätt att dölja sin osäkerhet på.
Inom idrottens värld är rutin en mycket viktig faktor. Jag vill till och med säga att det är ett måste om man vill nå stora resultat. Det krävs en rutin i allt från träningstänk, för att slutligen kunna prestera på topp i sin idrottsarena. Det är alltså vardagliga saker som ska göras i stort varje dag. Upprepande saker ska göras om och om igen, vilket leder till att man blir riktig bra på just ”sin grej”. Människan som inte lever i idrottens forum tror att den här ”tråkiga” rutinen bara tillhör idrotten, vilket naturligtvis är helt fel. Från banala grejor som att borsta tänderna, klä på sig, knyta skor, laga mat, så kräver detta en viss färdighet/träning för att vi ska kunna lösa dessa vardagliga bestyr. Dessa färdigheter har uppkommit av en vardaglig rutin.
Personer som äger en viss kunskap oavsett vad, har givetvis tränat enormt på sin färdighet. De kan utan problem snickra ihop ett hus, backa med en stor lastbil, operera ett sönderslitet knä osv. De har tränat upprepande gånger under lång tid, vilket lett till att de därefter kan utföra dessa saker med stort självförtroende.
Idrottens största fallgrop är just den återkommande rutinen, det vill säga viljan av att göra samma sak om och om igen. Det är bara en liten del som är beredda att bemöta den rutinen, eftersom de flesta alltid hittar någon typ av ursäkt. Det kan vara för mycket plugg i skolan, känner sig inte helt hundra, fick ingen skjuts till träningen, glömde bort att det var träning osv. Det finns som sagt hur många ursäkter som helst. Nu vill jag inte på något sätt förringa skolans roll, utan skolan kommer alltid i första hand när det kommer till barn/ungdomar. Det går att planera skolarbete med träning, men det kräver planering och stor egenvilja. Man ska givetvis inte träna när man är sjuk, men det är skillnad med att känna sig lite lätt hängig, till att vara sjuk där träning kan vara direkt livsfarlig. Den balansgången måste man kunna urskilja.
Rutin är som sagt ett måste för att lyckas med vad man nu vill lyckas med. Och just därför ska man inte negligera den vardagliga rutinen med att säga att personer som gör samma sak varje dag är tråkiga. Det är ingen rättvis bild. För till syvende och sist så handlar det inte om att alla dygnets 24 timmar måste vara likvärdiga, utan det är i regel bara ett fåtal timmar som måste följas av en rutin. Livet består av fler ljuva timmar där man med lätthet kan pausa rutinens mönster, till att sedan rätta sig i ledet igen och ”ta sig i kragen” för att bemötta sin struktur.
Så innan du säger att någon är tråkig, ointressant, ta först reda på fakta. För tänk vad rutin kan åstadkomma, och har åstadkommit, om det så handlar om idrott, kirurgi, backa med lastbil eller precis vad som.