Jag har nu på äldre dar insett och förstått att man som enskild idrottsman behöver hjälp under sin idrottskarriär. Det handlar inte alltid om hjälp från tränare/ledare som ska lära ut teknik och styrka, utan mer en vägledning som rör saker som ekonomi, sponsring och andra olika samarbeten och projekt. Ibland får jag frågan: ”kan man tjäna pengar som brottare?” Mitt svar är alltid exakt densamma. ”Det beror på vem du har som rådgivare.” Visserligen behöver du vinna ex antal brottarmedaljer för att kunna inhämta någon typ av ekonomisk ersättning, men allt handlar mest om vem du har som rådgivare/vän under din karriär.
Jag själv hade inga direkta rådgivare under min aktiva karriär, utan jag var nog ganska ensam med min sport (förutom mitt fina stöd från min familj). Nu med facit i hand har jag insett att man med lätthet hade behövt någon som kunde fronta en, någon som kunde sälja in en på ett bra sätt när brottarkarriären stod i blom. Visst fanns där någon som försökte, men den ”hjälpen” handlade nog mer om att sko sig själv. Vill först bara göra ett förtydligande innan jag går vidare med mitt skrivande om att den här texten INTE är skriven med någon bitterhet, utan det är bara ett rätt och slätt konstaterande. Jag är som sagt inte bitter (som Robert Gustafsson säger när han imiterar Tony Rickardsson), utan jag vill bara lyfta fram hur viktigt det är att omge sig med rätt folk när ens idrottskarriär smäller till. Jag hade tyvärr inte den turen att komma i kontakt med ”rätt” folk, och det är som sagt inget jag grämer mig åt idag, utan bara något som jag nu i efterhand kan reflektera över. Jag vill inte heller lägga all skuld på utomstående krafter, utan jag kan med en transparant självinsikt även säga att jag som person under denna tidpunkt inte själv alltid var så öppen med att bjuda upp till dans. Jag var inte en person som gärna socialisera mig i olika sammanhang såsom man borde ha gjort, utan jag var faktiskt ganska usel på att nätverka och knyta nya kontakter. Jag hade under min idrottsperiod behövt någon jag kunnat bonda med, knyta mig an, någon som trodde på mig som person och idrottsman, en person som kunde föra fram ens fördelar. Ett bra ”bollplank” helt enkelt där man kunnat dela idéer och framtidsvisioner med. Det gäller som sagt att träffa rätt. Hitta någon man får hundra procent tillit för, någon som verkligen vill hjälpa en på riktigt.
Mitt tips och mitt råd är att du som idrottare omger dig med rätt folk när din karriär sätter fart. Hitta vänner/rådgivare som vill just dig väl. Det handlar inte om att man måste nå ett mål där man ska bli ekonomiskt oberoende, utan det handlar mer om att hitta olika förutsättningar som funkar under karriären, och kanske till och med efter idrottarens aktiva karriär. En hjälp med att vidga idrottarens vy. Hitta projekt som är gångbara och sunda. Plocka fram idrottarens bästa egenskaper, och därefter marknadsföra dem på ett bra sätt. Målet ska inte bara handla om att ”kränga” så mycket det bara går under idrottarens relativt korta karriär, utan det ska vara ett långsiktigt projekt.
Att marknadsföra sig själv, och stå med ”mössan i hand” kan vara lite knivigt. Det kommer alltid finns människor i din närhet som vill dig väl, men tyvärr också det omvända. Det gäller bara att hitta dem som vill på riktigt och som kan, personer som har det rätta kontakterna, personer som brinner för att hjälpa just DIG. En vän som är pålitlig, och som inte vill lura dig, eller få dig att göra saker du inte känner dig trygg med. Du måste lita på din intuition när du träffar personer som säger sig vilja hjälpa dig. Men ibland går man tyvärr på en nit, och då gäller att skaka bort dessa och fortsätta arbeta vidare.
Ensam måste alltid vara stark på en brottarmatta, men vid sidan av behöver du omge dig med förnuftiga och snälla människor som vill dig väl. Utanför tävlingsmattan är man inte alltid den starkaste, utan där behöver även en stor och stark brottare lite hjälp och vägledning.