En pappa i klubben sa just denna mening till mig för ett par veckor sedan när vi var ute på en av många cuper, och jag blev smått konfunderad faktiskt. Hans fråga och hans iakttagelse är helt korrekt, för det är faktiskt så, att där finns en hel del brottarföreningar runt om i Sverige (främst Skåne), som har ett litet ”ont öga” till oss. Jag sa ganska omgående att det i stort handlar om den svenska avundsjukan. När idrottare, lag, personer når framgång, då är det inte helt enkelt att vara svensk. För generellt sätt (tyvärr) så har svensken en avundsjuk ådra i sig, vilket vi i LBK märkt av de senaste åren.
Vad består denna avundsjuka av, och hur kan den yttra sig?
För att bena upp det hela så kan man med lätthet komma fram till följande slutsatser:
Limhamns BK är en förening som genom ett flertal år tillbaka byggt upp sin egen verksamhet. Vi söker oss inte till andra samarbetspartners (andra brottarklubbar), utan vi bygger vårt egna varumärke genom alla de grupper som vi omfattas av. Vi har inget behov av att åka iväg till andra klubbar för samarbetsträningar, utan vi har på egen hand väldigt starka grupper, och väldigt god sparring. Detta stör väldigt många, därav går ryktet om att LBK är en stängd förening. Vi åker givetvis på distrikts och landslagsläger när detta presenteras och tas ut, men däremellan håller vi oss på hemmaplan under ordinarie träningsveckor.
Limhamns BK har en genomgående mycket god tränarkompetens som håller väldigt hög klass. Detta gör att många brottare inom staden (med omnejd), söker sig till oss på egen hand. Ryktet går då att ”vi tar” brottare från andra klubbar. Vi har aldrig tillfrågat någon brottare (ung som gammal) att komma till oss, utan de som vill är givetvis välkomna att börja, för vi vill absolut inte neka någon. Vi nekar som sagt ingen, inte ens brottare som vill komma och gästträna hos oss.
Tredje argumentet är också de argument som svider mest ute bland övriga klubbar, vilket är att vi på senare tid blivit väldigt framgångsrika. År 2023 blev vi exempelvis bästa klubb i hälften av alla tävlingar som presenterades under året, med fina individuella prestationer samt även SM-medaljer och landslagsuppdrag. Kontentan av det hela blir då att många (en del) vill se oss som förlorare. Ett typexempel är när LBK-brottarna är uppe på tävlingsmattan, där man då kan iaktta att inte bara motståndarlagets ledare/tränare står vid sidan av för att skrika och mana på sin adept, utan även tränare/ledare/supportrar från andra föreningar som stämmer med i motståndarlagets hejarop. Många vill se LBK-brottaren som förlorare, och detta för att LBK blivit så framgångsrika.
Varför jag med lätthet kan signera detta inlägg som ren och skär sanning, är för att jag själv som aktiv framgångsrik idrottsman upplevde denna företeelse. Där finns liksom en viss vana. När jag var som mest etablerad så fylldes många gånger motståndarsidan av en massa olika klubbar och konstellationer, allt för att få mig ur balans. Men allt detta triggade mig ännu mer. Ju mer de skrek, desto bättre blev jag. Jag upplever nästintill samma känsla idag som då, när jag idag som ledare, föreningskonsulent och tränare för en av Sveriges största klubbar bemöts av samma avundsjuka. Svensken har inte ändrat sig, utan mycket är sig likt faktiskt. Limhamns BK är väl medveten om denna företeelse, och även brottarna (de något äldre) har lärt sig att tävla under dessa omständigheter. Det enda jag kan säga är att Limhamns BK är en förening för alla. Här finns breddidrottaren, elitbrottaren, tjejen, killen ja alla som vill träna i denna anrika sport/förening. Alla har en plats, och ingen gallras bort. Alla ska få träna efter sina mål och önskningar, och allt detta bedrivs av engagemang, glädje och med stora hjärtan.
Limhamns BK är alltså ingen stängd förening, utan tvärtom. Vi finns för alla. Vi har bara bestämt oss för att bygga upp vårt eget varumärke. Vi kommer fortsätta leverera framgångar i allt från segrande cuper till SM-medaljer, och hela vägen upp till det yppersta toppskiktet i världen.
Detta inlägg är bara ren fakta, och inget ”tyck synd om oss inlägg”. Limhamns BK klarar sig oavsett hur många som står och gapar och skriker på motståndarsidan, för vi vet vad vi kan, och vi vet vart vi vill.
Men slutligen vill jag som representant för klubben Limhamns BK tacka alla vänliga och snälla människor som också finns där ute. Alla har ju såklart inte den avundsamma sidan, utan det finns ganska många (de flesta) som tänker utanför boxen, och som ser LBK:s framgångar som något positivt för hela brottningssporten, och inte genom avundsamma ögon.