Det blev inget inlägg förra helgen, just beroende på att vi i klubben arrangerade årets junior-SM. Det kräver mycket av sin tid att arrangera ett mästerskap. Mycket ska hamna på rätt plats, för man vill ju som arrangör finna en rytm i arrangörskapet så att upplevelsen för både tävlande brottare och besökare blir så bra som den bara kan. Allt blev också väldigt lyckat, och jag med många tycker att vi i klubben fick fram brottningens budskap på ett fantastiskt sätt. Inte nog med att vi presenterade brottning i två dagar, utan jag själv blev faktiskt också uppmärksammad genom att jag fick ett ledarstipenduim av VM-klubben, en organisation som genom åren stöttat svensk brottning på en massa olika sätt.
Att just jag fick denna ledarutmärkelse är jag både stolt och hedrad över, och kanske till och med lite förvånad. Som jag sa när jag mottog priset, att det inte var många som trodde i min ungdom att jag i framtiden både skulle bli VM-silvermedaljör och europamästare i denna historiska sport. Efter karriären var det också nästan otänkbart att jag, ”Gossen Ruda” i svensk brottning skulle få ett framtida ledarpris i min näve. Men så länge man själv vet, så räcker det mer än väl. Jag visste i min ungdom att jag en dag skulle vinna internationella medaljer, och jag visste även efter min karriär att jag var/är en väldigt bra ledare. Att ledarskapet därefter skulle utmynna i ett ledarpris, kunde jag givetvis aldrig förutspå.
Jag kände redan när jag började arbeta i skolans värld i mitten av 90-talet att jag hade lätt för att bemöta både barn och ungdomar. Jag visade alltid respekt för alla, vilket gjorde att jag alltid fick respekt tillbaka. Jag har också alltid varit ärlig i min roll som ledare, och jag har aldrig på något sätt ljugit eller förvrängt min roll till något större än vad jag är. Att vara ärlig och rättvis är en bra början när man jobbar med barn och ungdomar. Bryter man den koden blir man snabbt genomskådad, och förtroendet är bortblåst, vilket blir väldigt svårt att bygga upp igen. Alldeles för många ledare ljuger, spelar roller, är inte lyhörda, håller inte sitt ord etc. Det är som sagt många delar man ska leva upp till i sitt ledarskap. En ledare är aldrig en supermänniska som kan allt. Därför ska man aldrig skryta för barn/ungdomar (inte för vuxna heller). Gör/säg inte saker som du inte kan leva upp till. Säg absolut vad du kan, och absolut också vad du inte kan. Spela inte någon supermannaroll om att du kan/göra allt, utan många gånger räcker det med att du visar värme, förståelse, uppskattning och att du bryr dig.
Jag i min roll som ledare har heller aldrig backat, gått undan för någon elev. Jag arbetade inom skolans värld i nästan 15 år. Jag visade att jag brydde mig genom att jag kunde gå in i vilken konflikt som helst, och jag visade alltid att jag stod upp för rättvisan, och för den som var svagast. Jag godtog aldrig någon mobbing, utan jag gick alltid in och markera när någon försökte sätta sig på andra med hjälp av tråkig och nedlåtande attityd. Jag har genom åren inte fått många priser för mitt ledarskap, men desto mer uppskattning av barn/ungdomar som haft mig som lärare/tränare under årens lopp. Senast igår (lördag) fick jag till mig av en tidigare elev, och som idag är ledare i en annan malmö-brottarklubb och som sa: Jörgen, du är den bästa lärare jag haft. Jag får som sagt ofta dessa meningar till mig när jag möter ”gamla” elever/adepter, och varje gång blir jag både stolt och glad och till och med lite rörd. Deras ord, deras respons är värt mer än alla priser i världen.
Jag är givetvis väldigt tacksam över att jag blev uppmärksammad för mitt ledarskap under vårt U20-SM i helgen som gick. Jag vill tacka VM-klubbens ordförande Adrian Berg von Linde, en man som själv under 80-talets mitt, både var svenskmästare samt landslagsman. Han vet hur tufft det är att lyckas inom sporten, men han vet också vilka utmaningar en ledare (oavsett idrottstillhörighet) står inför. Ledarskap handlar som sagt i stort om att se andra. Och just denna lördag såg VM-klubben mig, och mitt mångåriga ledarskap, vilket jag är väldigt stolt och tacksam över.