Reflektion gällande mitt inlägg från i söndags.
Kan kan man, men är det rätt? Jag frågade mina två äldre döttrar som båda är väldigt kloka, humana och med stora varma hjärtan om det är okej att skriva och hylla en rysk idrottsman idag, med tanke på det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina. ”Såklart pappa!” sa de båda i kör, ”men frågan är väldigt svår, och den kommer vara tudelad”.
Eftersom jag postade inlägget, så tycker jag givetvis själv att det är rätt att hylla någon, oavsett vilket land man kommer ifrån. Det sägs ofta att politik och idrott inte ska blandas samman, men ibland kan det faktiskt vara lite hårfint. Kriget i Ukraina är fruktansvärt, både för inblandade länder, och givetvis för hela världen. Alla krig är totalt meningslösa, och det skapar bara död och lidande. Men eftersom kriget är så nära oss, så blir det också mer kännbart för oss alla.
Trots allt tragiskt som händer i världen så väljer jag att fortsätta skriva om människor, och då framförallt om idrottspersonligheter oavsett var de kommer ifrån i världen. Allt kan inte vara politiskt korrekt, utan ibland måste man se bortom det politiska och det tråkiga som pågår. Politik är politik, och idrott måste bara få vara idrott. Idrott förenar i mångt om mycket, och låt oss fortsätta se idrott som ett enande fenomen, där styrka och intelligens mäts mellan olika länder på ett sunt och fredligt sätt, och inte med hat och fiendskap.