Livet kan ibland tes sig väldigt grymt i många sammanhang. Likaså inom idrotten finns olika avarter som uppvisar och sprider en negativ bild av den fina idrottsrörelsen. Kritiken är befogad till hundra procent. En ishockeyledare har nu gått ut i media och talat om den oerhörda grymma nollningen som förekommit/förekommer inom hockeykulturen, och så även inom andra sporter. Det handlar b.la. om en ritual där en utvald ung spelare blir ”kidnappad” och därmed tvingad att gå med på att bli rakad på hela kroppen, inklusive i den nedre regionen runt könsorganet. Det är så förnedrande och så idiotiskt, att bara när jag skriver detta blir jag rasande förbannad. Jag har själv tagit upp denna problematik i min egen bok (Gossen Ruda – Brottarens som försvann), där jag starkt ifrågasätter ledarnas roll i denna procedur. För visst måste ledarna veta om att det förekommer? Och om nu ledarna vet om denna pennalism, varför blundar dom då och låtsas som inget har hänt?
Ett svar är att machokulturen är så starkt ingrodd i vissa sporter. Många ledare tycker att denna ceremoni är ett måste för att spelarna ska växa och bli stora och starka. Tänk så många spelare som slutat pga. av dessa förnedringslekar. Med all rätt så förstår jag dem. Detta tyder på en grym tysthet som finns inom idrottens rörelse, och där spelarna/idrottsmännen nästan fått ett tyst godkännande på att övergreppen är okej. Hur kan det någonsin vara okej att förgripa sig på en annan människa? Jag tycker att svensk idrottsrörelse ska samla sig och verkligen stå upp och bekämpa dessa brott (för det är ett brott), och verkligen ta tag i problemet, och inte se det som något normalt.
Ingen ungdom ska behöva genomgå detta lidande, utan det ska vara en nollvision av dessa handlingar. Om det så är inom idrotten, skolan eller i andra sammanhang, så är det inte okej någonstans. Alla barn/ungdomar ska känna sig trygga i dessa sammanhang. Där ska inte finnas ett uns oro över att detta på något sätt ska kunna hända, utan samtliga barn/ungdomar ska känna sig lugna och trygga i sin idrottsmiljö. Barn, ungdomar, föräldrar måste kunna lita på idrottens ledare, tränare och dess organisation så att dessa hemskheter inte får något fäste.