Jag kan ibland tycka synd om våra unga satsande ungdomar idag. Framförallt våra unga idrottsutövare som har stora framtida önskemål om placeringar på mästerskap och dylikt. Inte nog med att de ska träna hårt med allt vad det innebär, utan nu ”måste” de även marknadsföra sig till tänderna på en massa olika platser. Det är instagram, Facebook och många andra plattformar som utövarna måste finnas i för att de ska synas och ”vara med”. Det räcker liksom inte ”bara” att träna hårt och fokusera, utan nu måste de även vara sin egna regissör. Ibland känns det som att träningen blir lidande, då utövarna allt som oftast lägger ner mer tid på att hitta/arrangera en häftig träningsbild på sig själv, än att hitta skärpan i sin träning. Alla arrangerade bilder är i de flesta fall till för att skapa likes, och bli bekräftade av sina åskådare.
Varje bild, varje video är så noga konstruerade att man nästan tappar andan av alla dessa välregisserade utskick. Det ska regisseras, klippas, filtreras och fixas till vilket medför att träning och koncentration för deras huvudsakliga uppgift ibland tappas bort i all denna makalösa teknik. Träningen måste ju bli lidande av allt detta varumärkesbyggande, eller? Jag blir lite smått orolig för våra unga idrottsutövare när allt detta ska presenteras, och jag tycker faktiskt lite synd om dom.
Jag tänker när jag själv var en ung satsande idrottsman. Tänk om allt detta hade funnits för trettio år sedan. Hur hade man själv gjort? Hade man varit tvungen att följa med denna trend, och då skaffa sig en massa digitala följare, eller hade man kunnat struntat i det och kört på såsom man gjorde? Jag kan inte se mig själv som ung idrottsman hålla på och mecka för att få till en bra bild att lägga ut, för att där och då behaga mina då eventuella följare. Det ryser en olustig känsla i min kropp när jag tänker på det. Syns du inte, finns du inte. Denna tråkiga mening har blivit som ett mantra, och som med all säkerhet stämmer till en viss del. Dagens ungdomar är inte vana vid något annat, utan det bara kör på. Kan hända att det är jag som är gammal, och tänker snävt, eller?
Men oavsett vad man tycker, låt i alla fall inte plattformarna få störa, eller rentav förstöra din karriär. Du syns ändå, och många ser dig. Du behöver inte hela tiden visa att ”här är jag!”, utan tagga ner och glöm inte att fokusera på din ”riktiga’” karriär. Det finns tyvärr för många unga idag som tappat sin mening med idrott, bara för att ytan blivit viktigare än själva idrotten. Att bara fokusera på yta blir aldrig bra i slutändan. För att bli EM, VM eller OS-medaljör, då måste du fokusera på dig själv och din träning, och inte göra för mycket för andra, dvs bara leverera fina bilder. Din träning måste handla om att hitta känslan och träna hårt.
Glöm som sagt inte bort dig själv och dina mål. Bli inte lockad in i ”like-världen”, där denna ytliga skara inte bryr sig om dig eller tänker på din träning. De vill bara ha en fräck bild, och de förstår inte arbetet med vad det innebär att satsa på sin idrott. Hitta en balans i din träningstillvaro, och låt definitivt inte andra bestämma över din satsning. Jag vet att vi lever på 00-talet, så ta bilder, leverera bilder, men gör det med måtta. Din träning, din satsning måste alltid komma i första hand.