Något av det vackraste jag kan se är rapsfälten som varje år pryder vårt landskap under vårens begynnelse. Den gula färg som dominerar vårt skånska landskap är så otroligt rogivande och behagligt. Varje år har jag lust att sätta mig på en stol någonstans i närheten av dessa fält, och bara titta rakt ut över denna sköna vy. Tyvärr så gör jag aldrig detta. Men det är väl kanske tur de, för det hade kanske varit en märklig syn att se en medelåldersman sitta ute bland ingenstans och bara stirra rakt ut över ett fält, eller?
Även om dessa fält är vackra och underbara på alla sätt och vis, så gör fälten mig en aning stressad. För jag vet att denna blomningstid är så kort och intensiv, och jag kan inte på något sätt förhindra detta. Jag får bara lugnt följa med och se fältens förändring tills de gula bladen trillar av, och det gröna tar över tills det slutligen är dags för skörd. Man vill ta in varje bild i sitt inre, så att man har dessa gula bilder som ett fint minne under hösten och vinterns mörka dagar.
En idrottskarriär är också en blomningsfas. Problemet är att när den väl blommar, kommer den aldrig mer tillbaka såsom ett rapsfält gör. Vi idrottare måste verkligen lära oss att njuta av den tid som man förfogar över under sin idrottstid. Att ta vara på tiden och inte snurra in sig och bara längta tills nästa och nästa tävling. Att träna och tävla i nuet. Ta in alla intryck som man möter. Att känna av atmosfären vid varje mästerskap och känna att man verkligen är på plats. Känna av stoltheten över att representera sitt land. Höra applåderna, och se minerna på alla åskådare som lyfter dig fram. Känna doften vid varje sammanhang.
Doft är ett sinne som man genom hela livet kan koppla till en massa olika platser som man besökt. Jag minns mycket väl den fräna doften från uppvärmningshallen under ett mästerskap. Hur doften ibland tog en framåt och blev till en positiv känsla, medan andra gånger blev till ett hinder. Försök alltid att ha en god relation till ditt doftsinne. Ta in och känn efter, och hitta det positiva även om det ibland känns tungt. Låt doften stärka dig. Glöm inte bort att leva i nuet under din snabba intensiva karriär. Fem – tio år går fort (ungefär så lång tid en elitkarriär varar). En idrottskarriär varar inte för evigt, utan den blommar ut precis såsom ett rapsfält.
Så gode idrottsman, du som satsar allt du har. Njut av din karriär. Träning och åter träning måste ibland få nya krafter, nya bilder. Träna emellanåt ditt inre, genom att bara gå ut och gå och känn av, lyssna på fåglarnas kvitter. Känn av regnets lugna droppar som klingar mellan trädtopparna. Man måste träna sitt inre för att kunna orka med en intensiv idrottskarriär. Man måste kunna gå ner i varv och inte bara tänka fysisk träning. Promenera och tänk, kanske passera ett och annat rapsfält. För rapsfält är mumma för själen. Och även en själ måste tränas för att du slutligen ska kunna orka nå dina högt uppsatta mål.